Fyra veckor som sjukskriven…

Go kväll finingar,

Hur har ni haft det denna regniga & gråkalla Novemberdag?

Jag har faktiskt sovit underbart gott inatt. Men så kom åxå André hem igår. Jag har ju alltid mycket lättare att komma till ro & sover galet mycket bättre när jag har “de mina” omkring mig. Så jag har faktiskt sovit 9,5 timmar inatt & BARA vaknat 1 gång.
Så jag kände mig faktiskt riktigt utsövd när jag vaknade. Vet inte när det hände sist…

Men vilket väder jag vaknade till… var sååå sugen på att ta en prommis idag när man vaknade så pass pigg. Det var till & med så att jag var sugen på att lufta mina gå-stavar!! Men regnet har mer eller mindre öst ner hela dagen & jag äger inga lämpliga promenadkläder för ösregn, så jag fick hoppa över den idén idag.

Men jag var en smula rastlös, så jag har småplockat lite här hemma idag. Putsat speglarna i hallen & plockat undan & dammat i Robins rum. Men det var väl vad jag orkade med… men det är bättre att göra lite, än inget… :-)
Det är en väldigt märklig känsla, att helt plötsligt inte orka något, efter att ha hållit igång i 17-18 timmar per dag. Så min sunda hjärnhalva håller fortfarande ganska så hetsiga dialoger med den sjuka hjärnhalvan… Men min sunda hjärnhalva vinner någon dialog mellan varven nu & det känns bra! Det måste betyda att jag börjat lyssna på mig själv! :-) Hejja hejja mig!

Imorgon har jag varit hemma i 4 veckor… det är helt galet! Å om jag känner efter, så är jag nu så pass pigg att jag inte behöver sova middag längre, vilket jag gjorde de 2-3 första veckorna. Men ångesten har däremot nästan blivit värre de sista 2 veckorna & det tycker jag är lite läskigt. Å de kommer närsom helst… hittar ingen koppling någonstans. De kan skölja över mig när jag sitter i soffan & slötittar på TV, när jag gått & lagt mig på kvällen… de kan komma mitt i en promenad. Jag har fått ångestdämpande tabletter av husläkaren, men tar dem inte gärna… (då de kan vara beroendeframkallande). Tar dem dock om attackerna håller i sig mer än en timme utan att bli bättre.
Jag har åxå svårt att ta mig för saker… till & med så enkla saker som att gå med soporna, eller laga mat känns enormt påfrestande & jobbigt.

breath in

Att träffa vänner är däremot skoj, särskilt som det är lite ensamt om dagarna när alla jobbar. Det ger så mycket härlig energi, men tar åxå på krafterna. Men Dr Bo säger att det inte gör något att jag får använda de ynka krafter jag har till att umgås med vänner & familj. Det är OK att man inte orkar något annat än ligga på soffan dagen efter… för den positiva energin gör mig gott!

Jisses… det känns så bakvänt att man får gå ut fastän man är sjuk. Det är nästan så man tittar sig över axeln när man är ute & promenerar, som om man skulle bli påkommen med att fuska. Man kommer ju ihåg hur det var när man var liten & var sjuk, då fick man inte leka med kompisar & inte gå ut, eller följa med på roliga saker förrän man frisknat till.

Så när jag är sjuk, vill jag ligga däckad i 40 graders feber i 4 dagar & “blåsova”, sen piggnar man till & är sitt gamla vanliga jag & kör igång livet igen. Det här… det är som att befinna sig i något slags vakuum & stillasittande se på hur livet utanför pågår utanför, utan att man kan delta, hur gärna man än vill.

Nu skall jag krypa till kojs… hoppas på att det inte regnar lika mycket imorgon! Å så hoppas jag få sova lika gott i natt som jag gjorde natten till idag. Bjussar på en Snapchat-bild jag tog för ett par månader sen…

Snapchatjag

Suss gott på er

Kram

// Pernilla

Leave a reply