Orkeslösa sömntutan…

God morgon Finingar,

Inatt har jag sovit hyfsat, inte bra, men hyfsat. Hoppas att jag skall ta mig igenom denna dag på ett bättre sätt än gårdagen… Jag var inbjuden till jobbet igår eftermiddag på månadsmöte & gemensam fika. Superkul att träffa alla! Å det var inte lika ångestladdat att kliva innanför dörren denna gång som det var förra gången jag var där…
Det kommer jag att ta med mig. Jag skall försöka promenera till jobbet en dag i veckan & ta en fika, allt enligt Dr Bos önskemål.

Efter det, så åkte jag hem till mamma & pappa. Jag skulle köra dem till Stadsgården, då de skulle åka på kryssning med BIRKA. Det är en anings läskigt att köra bil, detta då det är mycket att hålla koll på, det händer mycket som jag inte styr över & jag känner att jag inte riktigt har samma koll just nu. Jag som var en riktig fartdåre förut & nästan alltid forsade fram i ytterfil, ligger nu lugnt & sansat i innerfilen i gällande hastighet.

När jag kom hem var jag helt slut… orkade inte laga någon mat & var gryyymt tacksam för att André nöjde sig med Felix Gulaschsoppa till middag. Efter middagen lade jag mig i soffan & då gick den absolut sista luften ur mig… jag orkade inte ens lyfta ett finger & funderade allvarligt på att sova på soffan. Men i en reklampaus i Dr Phil gick jag & tvättade mig, borstade tänderna & tog min Imovane… & kl 20.10 låg jag i sängen. Kommer inte ihåg så mycket mer…

jag i soffan
Jag har väl vaknat en 4-5 ggr inatt, vilket inte är så farligt… men jag vaknade vid kl 02 & då hade jag svårt att somna om. Kanske inte så konstigt, då jag faktiskt sovit i nästan 6 timmar då hi hi hi.

Men vaknade vid strax efter 07 då Andrés flickvän stökade runt en smula i köket…. & då hade jag väl ändå sovit tillräckligt! Så vid halv 8 klev jag upp. Har nu ätit lite jordgubbskvarg, ½ blodgrape & en kopp kaffe. Nu skall jag kika på Malou efter 10, där Carolina Klüft ska vara med. Lärde känna henne, då hennes man, Patrik, var tränare för Robin…

Efter Malou… får det nog bli en prommis tror jag. Har inte varit ute på länge… & längtar lite efter den krispiga luften & hur det biter i kinderna. Skall dock inte gå så långt tror jag…. lovar inget, då jag har en förmåga att ändra mig när jag väl kommer ut.

Kram på er

// Pernilla

 

Leave a reply